onsdag, september 30, 2009
Barnprogram
Vissa saker blir man inte klok på. Som hur loket Percy i dagens avsnitt av den brittiska serien "Tomas Tåget" trodde att de kan "rymma" (från räls och ö). Eller hur det kommer sig att i princip alla avsnitt har samma upplägg och handling (någon tar på sig för mycket jobb, men får till slut hjälp av sina kompisar). Och att det sen allt som oftast kopieras i den norska serien "Elias - den lilla räddningsbåten". Och likaså i Rory Racerbil. Men ändå tröttnar Oscar aldrig att titta på... Som tur är :-)
tisdag, september 29, 2009
Litet & kul
Hittade en trevlig och annorlunda blogg på DN:s hemsida. Det som direkt fångade intresset var inlägget om stockholmstrafiken mha av bilar, cyklar och byggnader i skala 1:43. Bygger man smått behövs inget sabla tilt-shift för att fotografera ;-)
lördag, september 26, 2009
Lördagsbus
Idag blev det en tur hem till Riika&Olivia som hade besök av Lina&Viggo. Sen gick vi alla till lekparken vid biblioteket där det var mycket folk på plats, men ännu mer bus av barnen! Gungorna tyckte alla tre samt undertecknad var det roligaste.

Viggo, en glad kille

Olivia gungar med skratt

Oscar på väg upp eller ner för en klätterkulle

Viggo, en glad kille

Olivia gungar med skratt

Oscar på väg upp eller ner för en klätterkulle
fredag, september 25, 2009
onsdag, september 23, 2009
tisdag, september 22, 2009
Mera bröllop
I lördags var det dags igen, denna gång var det Henrik & Hanna som blev äkta paret Rahm. Bilder finns här.
måndag, september 21, 2009
Musiktips
Att jag (och resten av familjen) lyssnar på DepecheMode har nog inte undgått någon, favoritlåtarna just nu är "Mercy In You [The Brat Remix]" från XLCDBONG34 och Halo - [Goldfrapp Remix] från CDBONG34. Lyssningsprov finns bl.a. här. ENJOY! :-)
fredag, september 18, 2009
onsdag, september 16, 2009
måndag, september 14, 2009
Bröllop x 2
I helgen var vi hela lilla familjen på mysigt bröllop i de vackra skogarna utanför Kisa. Det var våra goda vänner Jonas & Åsa som gjorde slag i saken och fixade fest :-) Kameran var så klart med och bilder finns här
Efter att jag laddat upp de bilderna så kom jag på att jag ännu inte hade postat någon länk från bröllopet mellan Sven & Christina, och har ni inte hittat dit på egen hand så kommer den här.
Stort grattis till er alla fyra!
Efter att jag laddat upp de bilderna så kom jag på att jag ännu inte hade postat någon länk från bröllopet mellan Sven & Christina, och har ni inte hittat dit på egen hand så kommer den här.
Stort grattis till er alla fyra!
torsdag, september 10, 2009
Dagens goda gärning
Pendlade på MTB:n idag med stark inre förmaning att ta det lugnt och låta kroppen vila lite. På vägen till jobbet gick det alldeles utmärkt då jag vid sydsvenskan-huset kom ifatt en "affärsbekant" som också skulle cykla till Lund. Dock på en 10-12 år gammal GT Tequesta så tempot var sansat och pratvänligt.
Vägen hem var likaså avslappnad tills jag kom bort till S:t Lars i Lund och hamnade i svansen av ett udda följe anfört av en lite äldre herre med tights, blå-vit-orange "/// racing team"-ryggsäck, sporttrunk på pakethållaren och ett minst sagt hyggligt tempo på nån slags citybike. Efter honom ett yvigt helskägg rullandes med 80-tals racer trampad på tyngsta växlen (kan inte varit mer än 46 på framklingan där), svarta tubsockar och nån slags gympadojja - var är stilpolisen när man behöver den?
Nåväl, eftersom cykelvägen vid "Bergströmshusen" inte lämpar sig för belgisk kedja placerade jag mig längst bak och imponerades av "gubbens" tempo på ca 31-33 km/h. Efter viadukten utanför Hjärup gjorde racerskägget ett ryck och jag tog rulle på honom istället. Nu gick det något snabbare, ca 32-35 km/h och vid vägpassagen i utkanten av Hjärup rullade jag stilla upp vid sida och frågade om det var OK om jag drog lite bort mot Åkarp. Dagens goda gärning tänkte jag. Men ack så fel.
Tydligen var mitt tempo (ca 36-37 km/h) alldeles för tungt och när jag 2.5 km senare kom fram till Åkarp och kikade över axeln för att kolla trafiken så var skägget puts väck så vidare in mot Malmö blev det mest cruising i lagom tempo.
I Malmö var det som oftast är vid 17.30-tiden ett behagligt kaos av bilar, bussar, taxidroskor, cyklar, gångtrafikanter och barn. Mitt i detta kom jag ovetandes om vad som komma skall.
För precis när jag kom på cykelbanan som svänger runt S:t Paulikyrkan såg jag en liten grabb på lika liten cykel med stödhjul stå i gluggen mellan ett träd och ett staket i full färd med att köra ut på framför tåget av cyklister som jag råkade ligga först i. Mjukt bromsandes såg jag att pappan som stod straxt bakom ropa in och stoppa sin grabb varpå pojken började skrika i högan sky. Till vänster såg jag då en lite större telning med blont hår, rosa cykel och dito färgad cykelhjälm och fattade omedelbart att det måste vara hans storasyster som redan hunnit över och nu är i full frihet bort från pappa och lillebror.
Men nu är detta ändå Malmö och även om det var "gårdsgata" dit hon var på väg färdas alltför många "tuffa bilar" i lika "tuffa farter" på smågator som denna. Jag bröt mig därför ur klungan, cyklade stilla upp bredvid flickan och frågade artigt var hennes pappa var. Hon tittade misstänksamt på mig och min cykel så för att bryta isen och framför allt se till att hon inte åkte vidare så fortsatte jag med att "vilken fin cykel du har, tycker du om den?" Fick en nick till svar. Kikade över axeln och eftersom vi hunnit runt nästan halva kyrkan såg jag inte hennes sällskap men hörde vrålen från en nu panikslagen lillebror som "tappat bort" sin syster. Tåget med cyklister var dock ganska långt och först efter någon minut rullade de fram till oss där vi stod framför kyrkoporten. Jag såg lättnaden i pappans blick och lyckan hos den lille pojken. Mottog ett snabbt men varmt tack och cyklade vidare i den ljumna septemberkvällen. Med ett stort leende på läpparna.
Vägen hem var likaså avslappnad tills jag kom bort till S:t Lars i Lund och hamnade i svansen av ett udda följe anfört av en lite äldre herre med tights, blå-vit-orange "/// racing team"-ryggsäck, sporttrunk på pakethållaren och ett minst sagt hyggligt tempo på nån slags citybike. Efter honom ett yvigt helskägg rullandes med 80-tals racer trampad på tyngsta växlen (kan inte varit mer än 46 på framklingan där), svarta tubsockar och nån slags gympadojja - var är stilpolisen när man behöver den?
Nåväl, eftersom cykelvägen vid "Bergströmshusen" inte lämpar sig för belgisk kedja placerade jag mig längst bak och imponerades av "gubbens" tempo på ca 31-33 km/h. Efter viadukten utanför Hjärup gjorde racerskägget ett ryck och jag tog rulle på honom istället. Nu gick det något snabbare, ca 32-35 km/h och vid vägpassagen i utkanten av Hjärup rullade jag stilla upp vid sida och frågade om det var OK om jag drog lite bort mot Åkarp. Dagens goda gärning tänkte jag. Men ack så fel.
Tydligen var mitt tempo (ca 36-37 km/h) alldeles för tungt och när jag 2.5 km senare kom fram till Åkarp och kikade över axeln för att kolla trafiken så var skägget puts väck så vidare in mot Malmö blev det mest cruising i lagom tempo.
I Malmö var det som oftast är vid 17.30-tiden ett behagligt kaos av bilar, bussar, taxidroskor, cyklar, gångtrafikanter och barn. Mitt i detta kom jag ovetandes om vad som komma skall.
För precis när jag kom på cykelbanan som svänger runt S:t Paulikyrkan såg jag en liten grabb på lika liten cykel med stödhjul stå i gluggen mellan ett träd och ett staket i full färd med att köra ut på framför tåget av cyklister som jag råkade ligga först i. Mjukt bromsandes såg jag att pappan som stod straxt bakom ropa in och stoppa sin grabb varpå pojken började skrika i högan sky. Till vänster såg jag då en lite större telning med blont hår, rosa cykel och dito färgad cykelhjälm och fattade omedelbart att det måste vara hans storasyster som redan hunnit över och nu är i full frihet bort från pappa och lillebror.
Men nu är detta ändå Malmö och även om det var "gårdsgata" dit hon var på väg färdas alltför många "tuffa bilar" i lika "tuffa farter" på smågator som denna. Jag bröt mig därför ur klungan, cyklade stilla upp bredvid flickan och frågade artigt var hennes pappa var. Hon tittade misstänksamt på mig och min cykel så för att bryta isen och framför allt se till att hon inte åkte vidare så fortsatte jag med att "vilken fin cykel du har, tycker du om den?" Fick en nick till svar. Kikade över axeln och eftersom vi hunnit runt nästan halva kyrkan såg jag inte hennes sällskap men hörde vrålen från en nu panikslagen lillebror som "tappat bort" sin syster. Tåget med cyklister var dock ganska långt och först efter någon minut rullade de fram till oss där vi stod framför kyrkoporten. Jag såg lättnaden i pappans blick och lyckan hos den lille pojken. Mottog ett snabbt men varmt tack och cyklade vidare i den ljumna septemberkvällen. Med ett stort leende på läpparna.
söndag, september 06, 2009
torsdag, september 03, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)